Algskörd på Gotland

Uppspolat släke, makro­alger, ut­gör ett pro­blem vid po­pu­lä­ra bad­stränd­er, och är sam­ti­digt en re­surs som skul­le kun­na ut­nytt­jas till göd­ning och jord­för­bätt­rings­me­del, samt till pro­duk­tion av bio­gas. Att skör­da al­ger med­för ock­så att vi tar bort nä­rings­äm­nen från Ös­ter­sjön. Dess­vär­re in­ne­hål­ler alg­er­na för­höj­da hal­ter av tung­me­tal­ler, främst kad­mi­um, vil­ket in­ne­bär att det finns re­strik­tion­er kring alg­skörd. Alg­skörd på grun­da sand­bott­nar kan även på­ver­ka o­li­ka platt­fisk­ar­ter, fram­för­allt flun­dra (skrubb­skäd­da) och pigg­var. 

Pro­jek­tets syf­ten var att tit­ta på ef­fekt­er­na av al­ger på sand­bott­nar som an­ses vik­tiga för platt­fisk­ens re­pro­duk­tion, att ut­veck­la me­tod­er och tek­ni­ker för att skör­da al­ger, samt att un­der­sö­ka vil­ka möj­lig­he­ter som finns för att ut­nytt­ja re­sur­sen som jord­för­bät­trings­me­del och göd­sel.

Dialogprojekt för vattenskyddsområden

En av de viktigaste åt­gär­der­na för ett bra grund­vat­ten och dricks­vat­ten är in­rätt­an­det av vat­ten­skyd­ds­om­rå­den. I en process med fokus på dia­log togs ett fram­ti­da ar­bets­sätt kring hur man kan ar­be­ta med bild­an­de av vat­ten­skydds­om­rå­den fram.

Grunda havsvikar - Bogeviken

Bogeviken är en av de grunda havs­vi­kar på Got­land vars mil­jö på se­na­re år har för­säm­rats. Syf­tet med pro­jek­tet var att för­bät­tra för­hål­lan­de­na för rov­fisk, samt att un­der­sö­ka in­ne­håll i bot­ten­se­di­ment. Pro­jek­tet tit­tade också på möj­lig­he­ter till bort­trans­port av bot­ten­se­di­ment för ev­en­tu­ell vi­dare an­vänd­ning. 

Informationsmaterial och tillsynsvägledning om vattenförsörjning

Grundvattnet på Gotland är på många stäl­len för­o­re­nings­käns­ligt och det före­kom­mer bå­de kva­li­tets- och kvan­ti­tets­pro­blem i en­skil­da vat­ten­brun­nar. Det in­ne­bär pro­blem bå­de för verk­sam­he­ter och bo­en­de. Syft­et med detta delprojekt var att öka kun­ska­pen om vat­ten­för­sörj­ning och hur tek­nis­ka lös­ning­ar och för­sikt­ig­hets­mått kan med­ver­ka till ut­hål­lig vat­ten­för­sörj­ning. Det­ta för att öka för­ut­sätt­ning­ar­na för att få ett sä­kert dricks­vatten i be­fint­li­ga och nya vat­ten­täk­ter.

Gotlands grundvatten och dricksvatten: Förutsättningar och utmaningar inför framtiden

Kretslopp vid nybyggnation

Projektet syftade främst till att stöd­ja ar­be­tet med krets­lopps­an­pas­sa­de vat­ten- och av­lop­ps­lös­ning­ar för fas­tig­hets­äga­re. En an­nan del av pro­jekt­et hand­lade om att få till lo­kalt om­händ­er­tag­an­de av vat­ten- och av­lopp på Got­land. 

De övergripande och långsiktiga projektmålen var:

  • Återföring av kväve och fosfor till pro­duk­tiv jord­bruks­mark.
  • Erbjuda lantbrukare rollen som krets­lopps­en­tre­pre­nör för hämt­ning och läm­ning av av­lopps­frak­tion­er.
  • Att nya arbetstill­fäl­len ska­pas på Got­land.
  • Att minska slamtömningsbilars kör­sträck­or runt ön och där­med min­ska CO2-ut­släp­pen.
  • Minska de kom­mu­na­la ren­ings­verk­ens be­last­ning av slam från en­skilda av­lopp.
  • Att vatten­re­sur­ser an­vänds så mi­ni­malt som möj­ligt.

Avloppsvatten för bevattning

Avloppsvatten har använts för be­vat­tning av jord­bruks­grö­dor un­der fle­ra år­tion­den på Got­land, den så kall­ade Got­lands­mo­del­len. Lag­rings­tid­en för vat­ten för be­vatt­nings­än­da­mål höj­des från tre må­na­der till fem må­na­der för 10 år se­dan. Det­ta har med­fört att min­dre mängd vat­ten har kun­nat an­vän­das för be­vatt­ning på grund av brist­an­de lag­rings­ka­pa­ci­tet. Projektet syftade till att be­dö­ma vil­ken ef­fekt den län­gre lag­rings­tid­en har haft på vatt­nets hy­gien­iska kva­li­tét.

Slutrapport delprojekt Avloppsvatten för bevattning

Vattenmagasin för bevattning och flödesutjämning

Syftet med projektet var att genom landskapsstudier identifiera områden där vatten kan magasineras under perioder med mycket nederbörd, för att sedan under torrperioden ledas ner till Snoderån. Möjliga områden för detta är till exempel gamla grustäkter, och sjöar och myrområden som kan höjas.

Senast uppdaterad: 2022-01-20