Projektet Vatten på Gotland
Här samlar vi material från projektet Vatten på Gotland som drevs av Region Gotland och Länsstyrelsen i Gotlands län och bestod av följande delprojekt:
Algskörd på Gotland
Uppspolat släke, makroalger, utgör ett problem vid populära badstränder, och är samtidigt en resurs som skulle kunna utnyttjas till gödning och jordförbättringsmedel, samt till produktion av biogas. Att skörda alger medför också att vi tar bort näringsämnen från Östersjön. Dessvärre innehåller algerna förhöjda halter av tungmetaller, främst kadmium, vilket innebär att det finns restriktioner kring algskörd. Algskörd på grunda sandbottnar kan även påverka olika plattfiskarter, framförallt flundra (skrubbskädda) och piggvar.
Projektets syften var att titta på effekterna av alger på sandbottnar som anses viktiga för plattfiskens reproduktion, att utveckla metoder och tekniker för att skörda alger, samt att undersöka vilka möjligheter som finns för att utnyttja resursen som jordförbättringsmedel och gödsel.
Dialogprojekt för vattenskyddsområden
En av de viktigaste åtgärderna för ett bra grundvatten och dricksvatten är inrättandet av vattenskyddsområden. I en process med fokus på dialog togs ett framtida arbetssätt kring hur man kan arbeta med bildande av vattenskyddsområden fram.
Grunda havsvikar - Bogeviken
Bogeviken är en av de grunda havsvikar på Gotland vars miljö på senare år har försämrats. Syftet med projektet var att förbättra förhållandena för rovfisk, samt att undersöka innehåll i bottensediment. Projektet tittade också på möjligheter till borttransport av bottensediment för eventuell vidare användning.
Informationsmaterial och tillsynsvägledning om vattenförsörjning
Grundvattnet på Gotland är på många ställen föroreningskänsligt och det förekommer både kvalitets- och kvantitetsproblem i enskilda vattenbrunnar. Det innebär problem både för verksamheter och boende. Syftet med detta delprojekt var att öka kunskapen om vattenförsörjning och hur tekniska lösningar och försiktighetsmått kan medverka till uthållig vattenförsörjning. Detta för att öka förutsättningarna för att få ett säkert dricksvatten i befintliga och nya vattentäkter.
Gotlands grundvatten och dricksvatten: Förutsättningar och utmaningar inför framtiden
Kretslopp vid nybyggnation
Projektet syftade främst till att stödja arbetet med kretsloppsanpassade vatten- och avloppslösningar för fastighetsägare. En annan del av projektet handlade om att få till lokalt omhändertagande av vatten- och avlopp på Gotland.
De övergripande och långsiktiga projektmålen var:
- Återföring av kväve och fosfor till produktiv jordbruksmark.
- Erbjuda lantbrukare rollen som kretsloppsentreprenör för hämtning och lämning av avloppsfraktioner.
- Att nya arbetstillfällen skapas på Gotland.
- Att minska slamtömningsbilars körsträckor runt ön och därmed minska CO2-utsläppen.
- Minska de kommunala reningsverkens belastning av slam från enskilda avlopp.
- Att vattenresurser används så minimalt som möjligt.
Avloppsvatten för bevattning
Avloppsvatten har använts för bevattning av jordbruksgrödor under flera årtionden på Gotland, den så kallade Gotlandsmodellen. Lagringstiden för vatten för bevattningsändamål höjdes från tre månader till fem månader för 10 år sedan. Detta har medfört att mindre mängd vatten har kunnat användas för bevattning på grund av bristande lagringskapacitet. Projektet syftade till att bedöma vilken effekt den längre lagringstiden har haft på vattnets hygieniska kvalitét.
Vattenmagasin för bevattning och flödesutjämning
Syftet med projektet var att genom landskapsstudier identifiera områden där vatten kan magasineras under perioder med mycket nederbörd, för att sedan under torrperioden ledas ner till Snoderån. Möjliga områden för detta är till exempel gamla grustäkter, och sjöar och myrområden som kan höjas.