Många samverkar kring energiomställning på Gotland

Gotland har pekats ut av regeringen som en föregångare när det gäller omställningen till förnybar energi. Målet: att 2040 ha ett energisystem baserat på förnybar energi. Och arbetet har verkligen fått fart, berättar Johanna Liljenfeldt, forskare vid institutionen för geovetenskaper.

– Efter att ha väntat på att en energiomställning ska komma igång de senaste årtiondena så är det verkligen igång. Det händer saker överallt och är full fart framåt. Det är jätteroligt att få vara med om det och få möjlighet att göra forskning om det också, konstaterar hon.

Inom projektet Energiomställning Gotland pågår många olika projekt, i nära samverkan med lokalsamhället men också andra universitet som SLU och KTH. Förra hösten startade till exempel projektet ”Gotland ställer om”– en energi och klimatkampanj som riktar sig till hela Gotlands befolkning för att få igång en diskussion om hur man kan ställa om.

– Tanken är att det ska komma igång mindre projekt, att alla socknar kommer igång med sin egen omställning. Genom att engagera folk i planering och beslutsfattande kommer vi förhoppningsvis fram till lösningar som kan få högre acceptans, säger Johanna Liljenfeldt.

Vätgasbaserade färjor

Här drivs också ett projekt om vätgasbaserad färjetrafik, som är mycket i ropet nu, även internationellt. På Gotland spelar färjorna en viktig roll som förbindelselänk till fastlandet och hållbara lösningar behöver tas fram.

– Ett annat projekt handlar om negativa utsläpp inom jordbrukssektorn och tar upp både teknologi och policyfrågor. Hur kan man göra så att det känns rimligt för jordbrukarna och inte bara betungande?

För visst finns det stora utmaningar med att jobba med energiomställningen. Egentligen gäller det alla stora samhällsförändringar, menar Johanna.

– Det är en av vår generations största samhällsbyggnadsprojekt som vi håller på med och det kommer alltid finnas både positiva och negativa konsekvenser. Det är en omställning av samhället i sin helhet, inte bara energisystemen, från vilken temperatur du har i ditt sovrum till hur vi styr landet.

Jobbar brett med samverkan

Johanna Liljenfeldt är kulturgeograf och kom till Gotland 2017 för att forska om vindkraft. På senare tid har hennes perspektiv breddats till att gälla hela energiomställningen. En plattform har byggts upp i samarbete med aktörer på ön, lokala initiativ, myndigheter och företag men också andra universitet.

– Förutsättningen har varit att jobba väldigt brett med samverkan, med stora och små aktörer. Det gäller att hitta sätt att jobba tillsammans så att alla aktörer får någon vinning på det. De nätverken är guld värda, både för det vi gör nu och för framtiden.

Varför är Gotland en bra plats att forska om det här?
– Det är ett avgränsat system, man ser var det börjar och slutar och kan skapa modeller, så ur forskningssynpunkt är det jätteintressant att vara här. Det finns också stora utmaningar.

Beroende av elkabel

Hon nämner jordbrukssektorn med sina stora energibehov och fabriken Cementa som är den allra största källan till växthusgasutsläpp på Gotland. Även om det finns mycket förnybar energi, som vindkraft och solenergi, är Gotland beroende av el via kabel från fastlandet. Ibland är det problem med eltillförseln på kablarna och då blir det elavbrott.

– Dessutom har vi många transporter som behöver lösas. Det finns ju inget alternativ till flyg och färjor här för att kunna koppla upp oss mot fastlandet.

I sin forskning studerar Johanna Linjenfeldt hur energiomställningen kan göras möjlig genom politiska beslut men också genom att engagera lokalbefolkningen.

– Vi vill se till att den förändring som sker upplevs så positiv som möjligt av så många som möjligt, så den kan fortsätta framåt. För om det inte finns acceptans för den då kommer det inte att hända.

Stor initiativrikedom

Även här finns en fördel med Gotland som Energimyndigheten har tagit fasta på, berättar Johanna.

– Det finns väldigt mycket entreprenörskapsanda på Gotland, med vindkraftskooperativ och andra projekt. Det finns en stor initiativrikedom och innovationer på ön som visar sig i det här sammanhanget.

Annica Hulth