Fåren – en gotländsk symbol för hållbarhet

2022-06-15

Fåren är ett levande kulturarv på Gotland, som väcker många känslor och ibland också konflikter,
visar Gurbet Pekers forskning. De finns även representerade som betongfår inne i Visby.
Foto/bild: Daniel Olsson

Fåren är den starkaste symbolen för hållbarhet på Gotland, tycker Gurbet Peker. De finns överallt, såväl levande och betande lamm som betongskulpturer inne i Visby. Hon forskar om vardagen för lammbönder på den gotländska landsbygden.

Fåren finns överallt på Gotland. Foto: Daniel Olsson

Gurbet Peker är doktorand vid forskarskolan i hållbar utveckling på Campus Gotland. Som etnolog studerar hon människor ur ett vardagsperspektiv, i det här fallet hur hållbarhet praktiseras, förhandlas och problematiseras. Hållbarhet och hållbar utveckling börjar väldigt ofta i vardagen, det är där det avgörs vad som är möjligt och inte.

– Det som jag har som önskemål eller idé kanske inte alltid går hand i hand med det som sker i praktiken, säger Gurbet Peker.

Varför har du fastnat just för fåren?
– Det är någonting med fåren här. Jag ser dem överallt, från färjan in till ön. Olika företag som använder får som symbol och för besökare är det en del av upplevelsen att se ett levande eller icke levande får. Hantverksbutikerna är fulla av fårrelaterade produkter.

Ett levande kulturarv

Kopplingen till hållbarhet är att fåren är ett levande kulturarv på Gotland.

– Man har haft dem länge, man har arbetat tillsammans med dem länge. De har varit med och format landskapet, bokstavligt talat.

Än idag finns många lammbönder på Gotland, som säljer inte bara fårskinn utan också köttet som blir allt mer populärt. På så vis bidrar fåren till ekonomisk hållbarhet och arbetstillfällen. Men det handlar också om social hållbarhet, menar Gurbet Peker.

– Lammen gör så att folk interagerar med varandra, både ute i socknarna och inne i Visby. Det kan vara bland bönder, mellan bönder och slaktare, med spinneri och ulltvätteri eller med landsbygdsutvecklare och strateger från regionen.

Observerar och intervjuar

Gurbet Peker har tre år kvar i projektet, som pågått i ett år. Hon jobbar med etnografiska metoder och åker ut på fältarbete där hon observerar och intervjuar bland annat lammbönder.

– Det kan handla om allt ifrån vad de har för marker till rutiner, arbetssätt och interaktion med lammen. Det kan också handla om vilken slags lamm de har, för det är inte alla som har gotländska lamm.

Det finns många åsikter kring fårskötsel som aktualiserar vad som kan vara hållbart och inte, till exempel vilken typ av lamm som föds upp på gården. Foto: Daniel Olsson

Av samtalen har hon förstått att fåren väcker många känslor och ibland också konflikter.

– Vissa vill ha vita lamm för köttproduktion medan andra vill hålla sig till gotländska raser som är mer kopplade till Gotland som plats. Det finns många åsikter kring fårskötsel som aktualiserar vad som kan vara hållbart för den här platsen.

Svårt att leva upp till idealen

Böndernas berättelser jämför hon sedan med hur de faktiskt gör ute på sina gårdar. Som för de flesta av oss kan det vara svårt att leva upp till idealen om hållbarhet.

– Det kan handla om att man vill ha sin gårdsbutik där man säljer sina skinn och andra lokala produkter. Men samtidigt är man beroende av bilen, av diesel, och kanske av utländskt hö.

Många bönder är beroende av andra bönder som hyr ut mark eller odlar grödor. Det gör det svårt att följa en egen linje, då man hela tiden behöver anpassa sig till hur andra gör eller tycker.

– Det finns också många lagar och regler man behöver förhålla sig till som gör det svårt att inte tänka kortsiktigt och ekonomiskt i vissa situationer. Det är lätt att tänka att man borde odla hö lokalt men det kan vara svårt att faktiskt göra det i praktiken. Hållbarhetsarbete kan alltså vara lättare i tanken än i vardagen, konstaterar Gurbet Peker.

Annica Hulth

Senast uppdaterad: 2022-06-15