Natur- och kulturresursers hållbara nyttjande och bevarande

I detta tema utforskas skogen som resurs genom en studie av norra Gotland (Filehajdar), Ojnare), fritidsfiske genom värdering och förvaltning av fiskresurser, och hamnar genom fiskehamnen Herrvik och dess kulturmiljö. De utgör tre geografiskt konkreta hållbarhetssammanhang, vars socio-ekonomiska, kulturella, och naturliga komplexitet belyser utmaningarna för ett hållbart nyttjande av naturresurser och i synnerhet hållbara besök. Fritidsfiske är en betydande besöksnäring på Gotland och dess resursbas påverkas kraftigt av bl.a. markägares, frivilligorganisationers och myndigheters verksamheter och planering kring vattendrag och restaureringsprojekt. Skogens resurser (timmer, vatten, kalksten, natur och friluftsliv) har under de senaste decennierna gett ständiga rubriker såväl lokalt som internationellt. Herrvik är ett bra exempel på en levande hamnmiljö där många olika intressen strålar samman, inklusive fiskförädling, kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, och turismnäring.

I debatten om Gotland som destination nämns ofta besöksnäringens starka beroende av en uppsättning specifika och knappa natur- och kulturresurser. Att förstå vad hållbara besök är eller bör vara fordrar därför en djupare insikt i olika typer av nyttjande (användning, uttag, konsumtion, exploatering) och långsiktigt bevarande av dessa resurser. I praktiken är relationen mellan nyttjande och bevarande behäftat med motstridiga intressen och föreställningar som härrör från politiska beslutsprocesser, vetenskapliga analyser av miljöförändringar, eller emanerar från lokalsamhällets olika kulturellt och socialt kodade livsformer. Hållbar förvaltning av skogen, hamnen och fiskebeståndet ställer krav på markägare, myndigheter och intresseorganisationer.

De tre projekten ska bidra med konkret kunskap om hur resursproblematiken ser ut i skiftande verksamheter och miljöer. Forskargruppen som formerats kring temat bedriver forskning och undervisning med starka kopplingar till problematiken och samlar kompetens från etnologi, kulturgeografi, kulturvård, och miljövetenskap. I den fas som vi här söker medel för ska vi ägna oss åt att konkretisera resurstemat genom en detaljerad utarbetning av projektens empiriska, teoretiska, och metodologiska innehåll. Utarbetningen baseras på främst dokumentanalys (myndighetsrapporter, förvaltningsplaner, lokala media), intervjuer med berörda aktörer, och vetenskaplig litteratur.

Skogen

Gotlands särartade skogsmiljöer har länge varit en skådeplats för intressekonflikter kring ekologiska värden och upplevelser, skogsbruk, sötvatten- och kalkstensresurser. Skogen utforskar värdeladdade berättelser och vetenskapliga analyser om försörjning, hushållning, och natur i såväl historisk som nutida belysning. Vilka värden hyser skogen och dess resurser, särskilt ur ett vardags- och besöksperspektiv? Hur har skogsmiljöer på Gotland nyttjats och bevarats historiskt och idag? Hur får olika typer av hållbarhet sitt uttryck i skogens förvaltning? 

Ansvariga forskare: Tom Mels och Anders Häggström

Fritidsfiske

I Fritidsfiske analyseras den lokala förvaltningen av fiskebeståndet. Förvaltning och ekonomisk värdering av fiskarter i samband med restaureringsåtgärder och ekosystemtjänster är avgörande aspekter för fiskets roll i Gotland som destination. Vilka värden representerar fritidsfiskebeståndet, speciellt i termer av kulturella och andra ekosystemtjänster?  Hur nyttjas och bevaras fiskarter i den gotländska kustzonen?  Hur får hållbarhet sitt uttryck i fiskarternas faktiska nyttjande och bevarande? 

Ansvariga forskare: Patrik Rönnbäck och Tom Mels

Hamnar

Hamnar fokuserar på Herrvik, som ligger inom riksintresse för kulturmiljö. I hamnen planeras en ny anläggning för förädling av fiskarter som till exempel id. Området är också aktuellt för landsbygdsutveckling i strandnära lägen enligt den nya översiktsplanen, och ligger nära Östergarnsholm där den gamla fyren är ett byggnadsminne.

  1. Vilka värden och utvecklingsmöjligheter har hamnen i Herrvik för olika aktörer (besökare, företag och lokalsamhälle)?
  2. Hur ser planeringen och utvecklingen av verksamheten i och kring Herrviks lokalsamhälle och kulturmiljö ut?
  3. Hur får hållbarhet sitt uttryck i den pågående utvecklingen av Herrvik, speciellt med tanke på att miljön och dess resurser har belagts med restriktioner?  

Ansvariga forskare: Anna Karlström, Susanne Stenbacka och Ann-Marie Rosenqvist