Ledning & organisation av besöksnäringsutveckling

Officiellt projektnamn: Ledning & Organisation av besöksnäringsutveckling. Processer, beslut och samordning kring verkställande av en hållbar (kryssnings-) destination.

Region Gotland står inför en organisatorisk och ledningsmässig utmaning i samband med etablering av en kryssningskaj och förväntad expansion av besöksnäringen. Olika grenar av dess förvaltning ansvarar för olika sammankopplade delprojekt, samtidigt som man kan anta att organisationen i grunden är uppbyggd för effektiv förvaltning och inte i första hand för utvecklings- och projektdrift. Samtidigt måste stor hänsyn tas till viktiga natur- och kultur- och samhällsvärden. Regionen måste samtidigt verka som regional utvecklare, entreprenör, beställare och inte minst som representant för samhällsnytta och medborgarinflytande.

Studien utgår från ett tidigare projekt vid Högskolan på Gotland inriktat på vindbrukets utveckling i Östersjön och på Gotland, som undersökte vilka lokala, nationella och globala påverkansfaktorer som bidragit till utvecklingen från den första vindsnurran till organiseringen av dagens vindmarknad. Ett generellt kunskapsmål får såväl detta som det tidigare projektet är hur nya verksamheter växer fram, organiseras, koordineras och bl.a. skapar nya marknader i ett växelspel mellan politiska visioner, lokal praktik och tekniska förutsättningar.

Liksom i det tidigare projektet utgår vi från att framväxten av satsningar som de på vindkraft och kryssningskaj inte går att förklara utan hänsyn kopplingen till omgivande aktörer, intressenter och nätverk. Tidigare såg vi vindbruk som ett konkret exempel på organiseringen av en ny marknad som innebär komplexa beslutsprocesser samt ett för det (post)moderna samhället typiskt hybrid-problem, där det globala och det lokala, det mänskliga och det tekniska ständigt interagerar. Vi utgick då liksom nu från antagandet att organiseringen av en ny verksamhet, som präglas av skilda synsätt på hållbar utveckling, skapas i beslutsprocesser och därmed är beroende av de normer, föreställningar och praktiker som utövas i fältet.

Frågeställningar

Projektet har två övergripande frågeställningar. Den första är av generell organisations- och ledningsmässig natur och fokuserar på den komplicerade lednings- och koordineringssituation som uppstår då en i huvudsak förvaltande aktör – som t.ex. Region Gotland skall driva och utveckla flera sammanlänkande innovationsprojekt. En särskilt viktig fråga är hur projektet kan hantera en sådan komplex och fluktuerande uppsättning särintressen - kommersiella såväl som samhälleliga/medborgerliga – och samtidigt säkerställa en flexibel verkställandeprocess.

Den andra frågeställningen är om och hur aspekter som brett kan relateras till hållbarhet kommer till uttryck inom besluts- och verkställandeprocesser inom kryssningskajprojektet. Vi betraktar här hållbarhetsfrågan i flera perspektiv där ekologiska, samhälleliga/kulturella, ekonomiska och tekniska är de mest centrala. Med andra ord avser vi här att studera om, när och hur ”det hållbara besöket” manifesteras i det praktiska arbetet med att åstadkomma en kryssningskaj med tillhörande mottagandeprocesser och logistiska infrastruktur.

Delstudier

Två delstudier planeras. I en tillbakablickande historisk studie analyseras besluts- och ledningsprocessen från upptakten fram till beslutet att bygga kryssningskajen, i syfte att dokumentera och analysera hur projektet kom till stånd, vilka beslut som fattades på vägen av vem och under vilka förutsättningar. Av särskilt intresse är att följa hur eventuellt olika intressen koordineras samt hur olika perspektiv och synsätt på hållbarhet har kommit till uttryck i beslutsprocesserna i relationer mellan samverkande aktörer.

I en longitudinell studie följs besluts- och ledningsprocessen av projektet från idag och framåt till 2018, i syfte att analysera hur projektet verkställs, vilka frågeställningar och normer som blir centrala och vilka effekter det får på verkställandet av projektet. Här studeras hur olika intressenter tolkar och förhåller sig till föreställningar kring hållbar utveckling av en besöksnäring, vilka som är delaktiga i beslutsprocesserna och hur samspelet ser ut mellan privata och offentliga aktörer, samt mellan lokala, nationella och internationella intressenter i östersjöregionen.

Ansvariga forskare: Fredrik Sjöstrand, Anna Karlström, Marcus Lindahl, Karin Ågren och Sabine Gebert Persson.