Före-bilder - Studier av besökare, besökta och besöksmål

Det studerade besöksmålet är Gotland, ett sedan länge välutvecklat turistlandskap. Här bildades Sveriges första lokala turistförening 1896. Under 1900-talets sista decennier lanserades ön som ”landet annorlunda”. Under 2000-talets första år blev det nya varumärket ”Magiska Gotland”: ”Östersjöregionens mest kreativa och magiska plats. Under samma period har turistlandskapet kompletterats med ett alltmer elaborerat historielandskap: på få platser har kulturarv producerats med sådan fermitet som på Gotland under de senaste decennierna. Det har medfört att alltfler öbor blivit indragna i lanseringen och skapandet av den för besöksnäringen så viktiga bilden av ön och dess invånare som avlägsna och annorlunda. Turism och kulturarv framställs nu ofta som vägen till överlevnad för gotlänningarna. Men det innebär också påfrestningar på lokala ekologiska, sociala och kulturella system. Med byggandet av ny kryssningskaj förväntas antalet besökare öka, och med dem påfrestningarna.

Avsikten med projekten inom "Före-bilder" är att studera hur relationerna mellan besökare, besöksmål och besökta skapas och tolkas genom tre faser, före, under och efter besöken. Genom att närläsa turistbroschyrer och följa guiders arbete undersöks hur konkreta besöksmål byggs upp och marknadsförs, hur ”före-bilder” av besöksmål konstrueras, samt hur föreställningar om ”natur”/ ”kultur”, öar och öbor aktiveras. Med intervjuer, enkätundersökningar och GIS-data undersöks besökares förväntningar, planer, rörelsemönster och vägval genom besöksmålet.

Projekten utgår från och bygger vidare på en rad tidigare studier av projektgruppens medlemmar, om kulturarvspolitik, representationer, bilder och visuell kultur, om öar, turism och besöksnäring. Besöksmål uppfattar vi som ”mindscapes” (Ronström 2008:4, Johansson 2009:50ff), situationellt bestämda fysiska konstruktioner med specifika egenskaper, som upprättas genom särskilda perspektiv, blickar och ramar och som förankras i specifika praktiker och institutioner. I projekten studeras gotländska mindscapes ur genre- och diskursteoretiska perspektiv, i termer av glokalitet och spårbundenhet (David 2000), samt i ljuset av postkoloniala studier. Genom att bidra till utvecklandet av mer inkluderande, mångsidiga och hållbara besök har projekten relevans för besökare och besöksnäring, för Region Gotland och öns invånare, för entreprenörer och politiker, samt för forskare i olika discipliner.

Turistguider och konstruktionen av mindscapes

I projektet studeras hur besöksmål, besökare och besökta formas genom turistguiders verksamhet i Visby och på Gotland. I fokus står de mindscapes som guider aktiverar och omsätter under sina turer: hur de skrivs in i landskapet som fysiska stigar (trajectories), relateras som minnen, berättelser och bilder (imaginaries) och formar emotionella och sensoriska upplevelser

I en första fas undersöks turistguiders bakgrund, intressen och kompetenser, hur de utbildas och hur deras turer utformas. Genom deltagande observation under egen guideutbildning (Griggio) följs inlärnings- och traderingsprocesser på nära håll. Genom intervjuer och textstudier studeras de fysiska vägar genom landskapet turerna tar, vad som visas upp och bortses ifrån, med vilka metaforer och bilder platsen framställs och befolkas. Därutöver studeras ”guideberättelser”, narrativ som framställs för besökare och mellan guider, hur de traderas och vilka normer och föreställningar de förmedlar.

Kunskapsmål är a) hur guider bidrar till att skapa och legitimera Gotland som besöksmål genom att reproducera mindscapes (fysiska vägar, bilder och berättelser), b) hur öns och öbornas särdrag (”öighet”) framställs i guideberättelser, samt c) vilka konsekvenser detta får för öns och öbornas kulturella, sociala och ekonomiska överlevnadsvillkor.

Ansvariga forskare: Owe Ronström, Carina Johansson och Consuelo Griggio

Fotspår under och efter besöket

I projektet, som bygger vidare på en tidigare studie genomförd i Uppsala, undersöks besökares förväntningar, beteenden och upplevelser: varför vill besökare komma till Gotland, vad händer under besöket, och hur motsvaras förväntningarna? I en första fas undersöks besökare som väljer att gå en guidad tur. Genom GIS-data från en app i utvalda besökares smartphones följs rörelsemönster under besöket. Genom enkätintervjuer undersöks förväntningar och planer inför besöket, som relateras till besökarnas rörelser i landskapet efter guideturens slut. I en uppföljande intervjustudie jämförs förväntningar och erfarenheter för att fånga vilka värden besökaren uppfattar

I en andra fas undersöks på samma sätt besökare som rör sig genom besöksmålet på egen hand. I en tredje och avslutande fas, när kryssningskajen tagits i bruk, upprepas de båda studierna i en jämförande analys.

Upplägget syftar till att finna eventuella diskrepanser mellan besökares förväntningar och det faktiska utfallet av vistelsen, identifiera vilka aktörer som påverkar förväntningarna, i vilken grad marknadsföringen av platsen uppvisar spårbundenhet samt hur värde samskapas i mötet mellan besöksmålet och besökare. Resultaten kommer att kunna användas för att i samverkan med besöksnäring utveckla och sprida antal besöksmål och hur de används.

Ansvariga forskare: Karin Ågren och Sabine Gebert-Persson

Öighet: representationer av öar och öbor

I projektet studeras framställningar av Gotland som besöksmål i text och bild, i syfte att belysa representationers långsiktiga konsekvenser. Ur genre- och diskursteoretiska perspektiv analyseras i en första fas turistbroschyrer och reklamkampanjer från Gotlands turistförening och Gotlandsbolaget/Destination Gotland mellan 1979 och 2015. Hur upprättas Gotland som attraktivt besöksmål? Hur och i vilka sammanhang framträder ’ön’, ’öbor’ och ’besökare’? Med vilka egenskaper och värden? Hur har bilden av ön och öborna förändrats över tid? Vilka bilder osynliggörs?

I en andra fas undersöks produktionen av ’ö’, ’öbo’ och ’besökare’ i en jämförande historisk kontext. Turistreklam är en global genre som framställer unika, särpräglade besöksmål för att tillfredsställa en ’turistisk blick’ (Grinell 2004), vilket reproducerar hierarkier mellan bofasta och besökare (Morgan & Pritchard, 1998). Med väl inövade, spårbundna retoriska grepp produceras ett mindscape där öar och öbor tecknas som avgränsade, avlägsna, ålderdomliga, endemiska och autentiska. Hur reproduceras och utmanas gamla koloniala diskurser om ’ön’ och ’öbor’ på Gotland och av gotlänningar?

I en tredje fas undersöks samtida representationer av besöksmål i relation till äldre material. Hur konstitueras besökare av besöksmål och de besökta av besökare? Vad hålls fram och vad osynliggörs? Sammantagna leder frågorna till en diskussion om representationers betydelse för hållbara ö-liv, vilka samtider och framtider som är möjliga på Gotland och andra öade platser.

Ansvariga forskare: Owe Ronström och Jenny Lönnroth

Natur som besöksmål

Med en kombination av nätverks- och kulturanalys granskas föreställningar om naturen, dess innehåll och mening, och hur konkreta besöksmål formar besökare som social och kulturell kategori. Sedan länge har särpräglad natur utgjort ett centrum i berättelser om Gotland som unikt besöksmål. Den övergripande forskningsfrågan är hur gotländska ”landscapes” transformeras till turistiska ”mindscapes”. Vilka aktörer är inblandade? Vilka förbindelser mellan ekonomi, biologi och besöksnäring skapas? Vilka hierarkier, normer och värdeskalor artikuleras? Vilka relationer mellan bofasta, besökare och experter etableras?

I en första fas undersöks hur naturen översatts till konkreta besöksmål på f.d. Gotlands naturmuseum i Visby och Naturrum Gotland, i Vamlingbo på södra Gotland. I intervjuer, tryck och arkivmaterial följs flytten av ’natur’ som besöksmål från Visbys urbana miljö till södra Gotlands landsbygd för att synliggöra hur globalt giltiga idéer om hållbarhet och naturbruk översätts till lokala besöksmål.

Ansvarig forskare: Anders Häggström

Skriv ut