Jämställdheten i riksdagen kan förbättras

På många sätt är riksdagen en jämställd arbetsplats, men kvinnor möter flera hinder i arbetet, visar forskning vid Uppsala universitet. Ett oroande tecken är att kvinnors representation på ledande poster har sjunkit sedan regeringsskiftet.

Sedan 2018 pågår forskning vid Uppsala universitet om riksdagen som en könad arbetsplats.

– Tidigare forskning har fokuserat på hur hög andel kvinnor och män ett parlament har, och vilken typ av lagstiftning och debatter som kvinnor och män ägnar sig åt. Vi ville titta på riksdagen som en arbetsplats. Sverige har en hög andel kvinnor i riksdagen, men behandlas de på samma sätt som män? Har de samma villkor för att bedriva sitt uppdrag? säger Josefina Erikson, forskare vid statsvetenskapliga institutionen.

Hon och kollegan Cecilia Josefsson har samarbetat med riksdagens jämställdhetsgrupp i flera år, vilket har varit till stor hjälp för att få fram data.

Hinder i arbetet

En undersökning från 2016–2017 visade att riksdagen på många sätt är en jämställd arbetsplats. Kvinnor och män upplever båda att de kan påverka politiken och kvinnor upplever också att de överlag deltar i debatten. Men det finns också hinder i arbetet:

• Kvinnor upplever kraven som ställs på dem som högre.
• Kvinnor är mer oroliga att begå misstag i sitt uppdrag.
• Kvinnor utsätts i högre grad för olika typer av negativ behandling, som att bli avbruten under möten, få kommentarer om sitt utseende eller sexistiska skämt.

– Det här är de tre områden där vi hittar signifikanta könsskillnader. Kvinnor berättar att det i vissa frågor är svårt att slå sig in i debatten, att bli lyssnad på och tagen på allvar. De förbereder sig oerhört mycket, till exempel med forskningsrapporter och statistik. Det här är nånting som kvinnor berättar men som också män kan se att kvinnor gör, säger Josefina Erikson.

Situationen för kvinnliga ledare

Deras senaste studie har fokus på ledarskap i riksdagen. Under 2020–2021 gick en enkät ut till alla ledamöter och forskarna intervjuade i princip alla som har ledande uppdrag i riksdagen – talmän, utskottsordföranden och partigruppsledare. Studien visar att situationen inte är värre för kvinnliga ledare, som man kanske hade trott.

– Kvinnliga ledare i riksdagen trivs med sitt uppdrag och tycker att de överlag blir respektfullt bemötta, men vi ser tydliga könsskillnader som går i linje med de tidigare studierna, berättar Josefina Erikson.

– De får kämpa hårdare för att bli tagna på allvar och respekterade. Det finns berättelser som är typiska för kvinnliga ledare och inte alls förekommer hos de manliga ledarna. Deras ledarskap blir ifrågasatt och det obstrueras vid möten, man påpekar exempelvis en massa formalia för att visa att de inte är kompetenta i sitt ledarskap.

Feminint ledarskapsideal

Ett intressant resultat från studien är det ledarskapsideal som råder i riksdagen. Ett maskulint kodat ledarskapsideal betonar egenskaper som ses som maskulina, till exempel att vara handlingskraftig och effektiv, vilket kan hindra kvinnor som vill uppnå ledande positioner.

Men i riksdagen var det inte ett maskulint kodat ledarskapsideal som dominerade, utan ett ideal som betonar egenskaper som ses som feminina – samarbete, att man bryr sig om sociala aspekter och lyssnar in andra.

– Trots att ledarskapsidealet i riksdagen tycks vara mindre maskulint kodat än på andra områden, är det fortfarande så att de kvinnliga ledarna upplever hinder. De blir ändå ifrågasatta, konstaterar Josefina Erikson.

Lägre representation i utskotten

Jämställdheten i den svenska riksdagen ligger bra till internationellt. När det gäller kvinnors representation ligger Sverige på plats tio i världen, kring 46 procent.

– Sverige har haft hög representation under en lång tid. Sedan 90-talet har vi haft mer än 40 procent kvinnor i riksdagen och det är ganska unikt, säger Josefina Erikson.

Därför är hon bekymrad över den senaste tidens utveckling i riksdagen. Efter valet har andelen kvinnor sjunkit rejält bland dem som har ordförandeposter, alltså tillhör presidiet, i utskotten.

– Efter valet är det knappt 30 procent kvinnor i utskottspresidierna och så lågt har det inte varit på väldigt länge. Faktum är att regeringspartierna inte har en enda kvinna på de här posterna, av deras 16 utnämningar är alla män.

Ny handlingsplan för jämställdhet

Även riksdagens jämställdhetsgrupp har förnyats efter valet och kommer snart med en ny handlingsplan. Samarbetet med dem fortsätter och forskarna planerar flera nya studier kring ledarskap, politik och jämställdhet – nu med ett vidgat fokus där även ministrar studeras.

– Det är roligt att kunna samarbeta med jämställdhetsgruppen, för vi ser att vår forskning får konsekvenser, att de använder den och försöker förbättra saker.

Än finns det mycket kvar att göra. Förändring tar tid i en organisation som varit mansdominerad i flera hundra år.

– Det är inte värre i riksdagen än på andra arbetsplatser, det är samma utmaningar där som på andra ställen. Men en konkret fråga under den här mandatperioden är att se över fördelningen av kvinnor och män i utskottspresidierna, avslutar Josefina Erikson.

Annica Hulth