Reproduktionsframgång hos tre arter av familjen spättor (Pleuronectidae) i Östersjön

Ansvariga forskare: Anders Nissling och Lars Westin

Östersjön är ett stort brackvattensinnanhav. Fiskfaunan består av både sötvattens- och marina arter. Reproduktionsframgång och därmed abundans och utbredning av olika fiskarter i Östersjön begränsas i stor utsträckning av salthalten. För marina fiskar gäller det att kunna anpassa sig till Östersjöns låga salthalt; 3-8 promille i ytvattnet och 10-20 promille i djupområdena. Flertalet marina fiskarter har pelagiska ägg, dvs äggen håller sig under utvecklingen svävande i den fria vattenmassan. Leken sker framförallt i Östersjöns djupområden; i Arkona-, Bornholms-, Gdansk- och Gotlands-bassängen. Förråden av salt och syrgas i dessa djupområden förnyas bara i samband med saltvattensinflöden från Västerhavet. Betydande inflöden sker bara under speciella väderförhållanden och är därmed mycket oregelbundna. Förhållandena i djupområdena varierar därför mycket. Efter inflöden är lekframgången vanligen god medan perioder mellan inflöden karakteriseras av sjunkande salthalt och syrgasbrist vilket påverkar lekframgången negativt. Överlevnaden på ägg och larvstadiet utgör en flaskhals som bestämmer styrkan av en årsklass och därmed beståndens utveckling.

Sandskädda (Limanda limanda), Rödspätta (Pleuronectes platessa) och skrubbskädda (flundra) (Pleuronectes flesus) är tre arter plattfiskar i familjen Pleuronectidae som förekommer i Östersjön. Dessa arter har lyckats olika bra med anpassningen till Östersjöns bräckta vatten vilket påverkar hur vanliga de är. I undersökningen studerades effekten av salthalt på reproduktionsframgången genom att spermiernas simförmåga, befruktning och äggutveckling studerades i olika salthalter, samt genom mätning av den specifika vikten för ägg från olika honor för bestämning av den salthalt där äggen håller sig svävande i vattenmassan. Resultaten från mätningarna användes för att beskriva var framgångsrik reproduktion för respektive art kan ske, dels efter ett saltvattensinflöde, dels under perioder med stagnation utan inflöden. Genom att analysera skillnader i krav på salthalt för framgångsrik reproduktion hos fisk från olika områden gjordes även en utvärdering av populationsförhållandena för respektive art.

Resultaten gav att reproduktion av sandskädda vid gynnsamma förhållanden kan ske i Öresund samt i Arkona- och Bornholmsbassängerna men endast i Öresund under perioder med stagnation. För rödspättan kan reproduktion regelbundet ske i Öresund samt i Arkona- och Bornholmsbassängerna och, när förhållandena är goda efter ett saltvattensinflöde, även i Gdansk- och Gotlandsbassängerna. När det gäller skrubbskädda så finns det två typer i Östersjön med olika reproduktionsstrategier. Den ena har pelagiska ägg och leker, liksom sandskädda och rödspätta i djupområdena. Den andra finns i de norra och östra delarna av Östersjön och leker kustnära och på utsjöbankar med demersala ägg, dvs ägg som utvecklas på botten. Resultaten i undersökningen visade att den kustlekande typen kan reproducera sig så långt norrut som i Bottenhavet och Finska viken medan typen med pelagiska ägg regelbundet kan reproducera sig i Öresund och i Arkona- och Bornholmsbassängerna, och när förhållandena är gynnsamma, även i Gdansk- och Gotlandsbassängerna.

Med avseende på salthaltskrav för reproduktion identifierade undersökningen två populationer av vardera sandskädda och rödspätta, ett i Öresund och ett i egentliga Östersjön. För skrubbskädda med pelagiska ägg identifierades tre populationer, ett i Öresund samt ett väster och ett öster om Bornholm. När det gäller skrubbskädda med demersala ägg gav undersökningen vid jämförelse med litteraturdata ingen skillnad i salthaltskrav mellan skrubbskädda fångad utanför Gotland respektive i Finska viken.

Projektet finansierades med medel från Naturvetenskapliga Forskningsrådet och Gunvor och Josef Anérs Stiftelse.

Publikation

• Nissling, A, Westin, L., Hjerne, O. (2002) . Reproductive success in relation to salinity of three flatfish species, Dab (Limanda limanda), Plaice (Pleuronectes platessa) and Flounder (Pleuronectes flesus), in the brackish water Baltic Sea. ICES Journal of Marine Science, 59:93-108.

Figur 1 nedan. Områden i Östersjön där reproduktion av rödspätta kan ske efter ett större saltvattensinflöde respektive under perioder utan inflöden.