Blå mat - centrum för framtidens sjömat

Inom Blå mat arbetar jag med att förstå hur ekosystemen runt Gotland kan stödja produktionen av blå mat. Det handlar om näringsväven runt Gotland, närmare bestämt vilka ekosystemresurser som stödjer tillväxten av matfisk såsom abborre och gädda. Jag är särskilt intresserad av vilken roll de skadliga trådalgerna spelar i det gotländska ekosystemet och i vilken grad de ingår i betande smådjurs (sniglar, skaldjur och kräftdjur) föda.

Genom att förstå vilken roll som trådalger spelar i det gotländska ekosystemet kommer vi att kunna bedöma dess betydelse för produktionen av matfisk och hur de pågående förändringar i Östersjöns fisksamhälle påverkar gotländska kustzoner.

Till exempel har mängden av storspigg (Gasterosteus aculeatus aculeatus) ökat i hela Östersjön på grund av överfiske av större matfiskar som abborre och gädda. Storspigg lever bland annat på små betande djur. En ökning av storspigg kan leda till negativa effekter på dessa växtätare. Om fintrådiga alger konsumeras av växtätare, kan en minskning av betesmängden resultera i en ökning av skadliga trådalger när de frigörs från betestrycket.

Överdriven tillväxt av fintrådiga alger, orsakad av övergödning, har negativa effekter på ekosystemen (till exempel kvävning av växtliv och syreutarmade zoner orsakade av ruttnande alger) som kan förvärras om det minskade betestrycket orsakar ytterligare ökning av trådalger.

För att förstå kustnära näringsvävar runt Gotland använder jag mig av stabila isotoper (δ¹³C och δ¹⁵N). Genom att titta på isotopvärdet hos växter, alger, fiskar och ryggradslösa djur kan jag konstruera näringsvävsmodeller. Med dessa modeller kommer jag att kunna förstå vilka födokällor som stödjer matfisk som abborre och gädda samt förstå hur viktiga trådalger är för betande smådjur. Dessutom kan matvävsmodeller avslöja nya möjligheter inom blå livsmedelsproduktion, till exempel förädling av Id och Storspigg.