Utbildningsplan för Sjuksköterskeprogrammet

Nursing Programme

  • 180 högskolepoäng
  • Programkod: MSJ1Y
  • Fastställd: 2013-06-03
  • Beslutad av: Medicinska fakultetens grundutbildningskommitté
  • Reviderad: 2018-05-29
  • Reviderad av: Kommittén för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid medicinska fakulteten
  • Diarienr: MEDFARM 2018/388
  • Utbildningsplanen gäller från: HT 2018
  • Ansvarig fakultet: Medicinska fakulteten

Behörighet

Grundläggande behörighet och Matematik 2a/2b/2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 eller Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet A14/16)

Syfte

Utbildningen leder till sjuksköterskeexamen och medicine kandidatexamen med huvudområdet vårdvetenskap och dess inriktning mot omvårdnad. I utbildningen ingår vårdvetenskap 105,5-113 högskolepoäng (37,5 hp verksamhetsförlagd utbildning) och medicinsk vetenskap 67-74,5 högskolepoäng (18 hp verksamhetsförlagd utbildning). Differensen i högskolepoäng mellan vårdvetenskap och medicinsk vetenskap beror på ämnesinriktning i valbar teoretisk kurs.


Beskrivning av huvudområdet vårdvetenskap och dess inriktning mot omvårdnad
Vårdvetenskap är huvudområdet i sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeprogrammen vid Uppsala universitet och har inriktning mot omvårdnad. Där ingår omvårdnadens metaparadigm människa, hälsa, miljö och omvårdnad/omvårdnadshandlingar som centrala begrepp. Kunskap i omvårdnad skall vara evidensbaserad och tillämpas med ett professionellt etiskt och vetenskapligt reflekterande förhållningssätt.

Omvårdnad innebär att se människan i ett helhetsperspektiv. Målet med omvårdnad är att främja hälsa, förebygga sjukdom och ohälsa, återställa och bevara hälsa utifrån människans individuella möjligheter och behov, minska lidande samt att ge möjlighet till en värdig död. Med omvårdnad avses hjälp för kortare eller längre tid till människor som på grund av sitt hälsotillstånd inte själva klarar att planera och/eller genomföra handlingar som hör till deras dagliga liv. Omvårdnad planeras och genomförs så att individens självständighet respekteras och behovet av säkerhet och integritet tillgodoses. Grundläggande för en god omvårdnad är att utifrån etiska och kulturella aspekter och ur ett jämställdhetsperspektiv ha ett respektfullt bemötande.

Omvårdnad omfattar åtgärder i syfte att skapa en hälsofrämjande miljö, att undanröja smärta och obehag samt att ge stöd och hjälp åt individen och deras närstående i deras reaktioner på sjukdom, trauma, funktionshinder och i behandlingssituationer. Omvårdnadsåtgärder omfattar allt från högteknologiska insatser till stöd vid traumatiska och existentiella kriser. Omvårdnad omfattar även identifiering av risk- och hälsofrämjande faktorer och samarbete med andra aktörer kring hälsopromotiva och sjukdomsförebyggande insatser för individer, familjer, grupper och samhälle.

Omvårdnad kan vara dels allmän, dels specifik. Allmän omvårdnad är oberoende av sjukdom och medicinsk behandling, medan specifik omvårdnad är relaterad till och kräver kunskap inte bara om människans normala funktioner utan också om den aktuella sjukdomen och dess behandling. För att kunna bedöma vad som i den enskilda situationen är god omvårdnad krävs relevanta kunskaper från olika områden, naturvetenskap, samhälls- och beteendevetenskap samt humaniora.

Omvårdnadshandlingar/åtgärder i vid mening innebär att berörda yrkeskategorier i samverkan med individen, och när så är lämpligt även individens närstående, formulerar och tydliggör mål för fysiskt, psykiskt, socialt och andligt välbefinnande och hälsa. Rådgivning och vägledning är viktiga omvårdnadshandlingar/åtgärder som stöd för individens och närståendes egna insatser under och efter avslutad vård och omsorg inom sluten såväl som öppen hälso- och sjukvård.

Mål

Enligt högskolelagen, 1 kap. 8 § (SFS 1992:1434; enligt ändring 2009:1037) gäller följande allmänna mål:
”Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock besluta om undantag när det gäller konstnärlig utbildning.
Högskoleutbildning på grundnivå skall utveckla studenternas
– förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
– förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
– beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
– söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå
– följa kunskapsutvecklingen, och
– utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.”

I högskoleförordningen (SFS 1993:100), bilaga 2, examensordningen, finns beskrivet vilka examina som får avläggas på bland annat grundnivå och vilka krav som ska uppfyllas för respektive examen. Sjuksköterskeprogrammet omfattar 180 högskolepoäng, varav minst 90 högskolepoäng ryms inom huvudområdet vårdvetenskap. Detta ger studenten möjlighet att, efter fullgjorda kursfordringar, ansöka om två examina: en yrkesexamen (sjuksköterskeexamen; Bachelor of Science in Nursing) och en generell examen (kandidatexamen; Bachelor of Medical Science, Main field of study: Caring Sciences).


Mål i högskoleförordningens examensordning

Sjuksköterskeexamen
För sjuksköterskeexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som sjuksköterska.

Mål
Kunskap och förståelse
För sjuksköterskeexamen skall studenten
– visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
– visa kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet,
– visa kunskap om förhållanden i samhället som påverkar barns, kvinnors och mäns hälsa,
– visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, och
– visa kunskap om relevanta författningar.



Färdighet och förmåga
För sjuksköterskeexamen skall studenten
– visa förmåga att självständigt och i samverkan med patienten och närstående identifiera vårdbehov, upprätta omvårdnadsplan samt ge vård och behandling,
– visa förmåga att hantera läkemedel på ett adekvat sätt samt kunna informera patienten om läkemedlens effekter och biverkningar,
– visa förmåga att identifiera behov av och genomföra hälsofrämjande och förebyggande arbete,
– visa förmåga att initiera metodförbättring och kvalitetssäkring,
– visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov,
– visa förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra handledande uppgifter,
– visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,
– visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
– visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika målgrupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För sjuksköterskeexamen skall studenten
– visa självkännedom och empatisk förmåga,
– visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
– visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och
– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Självständigt arbete (examensarbete)
För sjuksköterskeexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.

Övrigt
För sjuksköterskeexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

Kandidatexamen
Kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet: här vårdvetenskap) för utbildningen.

Mål
Kunskap och förståelse
För kandidatexamen skall studenten
– visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.

Färdighet och förmåga
För kandidatexamen skall studenten
– visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,
– visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
– visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och
– visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För kandidatexamen skall studenten
– visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
– visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och
– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.

Självständigt arbete (examensarbete)
För kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen.

Övrigt
För kandidatexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.


Direktiv antagna av Europeiska Gemenskapernas råd, EES-avtalet
Enligt EES-avtalet (DS 1992:34) garanterar medlemsstaterna att deras sjuksköterskeutbildning ger:
– nöjaktiga kunskaper om de vetenskaper som den allmänna hälso- och sjukvården bygger på inklusive tillräcklig insikt i friska och sjuka människors anatomi, fysiologiska funktioner och beteende samt sambandet mellan människors hälsotillstånd och hennes fysiska och sociala miljö,
– tillräckliga kunskaper om yrkets beskaffenhet och etik samt de allmänna principerna för hälso- och sjukvård,
– nöjaktig, klinisk erfarenhet; denna erfarenhet som bör väljas med avseende på dess utbildningsvärde, skall erhållas under tillsyn av yrkesutbildad vårdpersonal och där det finns tillräckligt med personal och utrustning som uppfyller kraven på omvårdnad av patienterna,
– förmåga att ta del i den praktiska utbildningen av vårdpersonal och erfarenhet av samarbete med annan vårdpersonal.

Svensk lagstiftning och etisk kod
Sjuksköterskans arbete styrs bland annat av hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (SFS 1998:531). International Council of Nurses (ICN) etiska kod, senast reviderad 2012 och översatt 2014 av Svensk sjuksköterskeförening är vägledande för sjuksköterskans förhållningssätt, oavsett länders lagstiftning.
 

Programmets uppläggning

Programmets bas är examensordningens mål för sjuksköterskeexamen tillsammans med de mål som kännetecknar kandidatexamen, högskoleförordningen (SFS 1993:100) 6 kap. 4 §, vilken ges i sjuksköterskans huvudämne vårdvetenskap. De sex kärnkompetenser som nationellt och internationellt har identifierats vara nödvändiga för vårdens professioner genomsyrar programmet och har en tydlig progression genom programmets tre år: personcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad vård, förbättringskunskap för kvalitetsutveckling, säker vård och informatik (Svensk sjuksköterskeförening, 2010; Quality and Safety Education for Nurses, 2007; Institute of Medicine of the National Academies, 2003).

År 1
Det första året är människans hälsa och förebyggande av ohälsa, med eller utan diagnostiserad sjukdom, i fokus. Studenten tillägnar sig grundläggande kunskaper om strategier för att uppnå och vidmakthålla hälsa hos individen och i samhället. Studier om människan sker ur ett livscykelperspektiv.

Under detta år studeras vårdvetenskap och dess teorier och begrepp från omvårdnad samt psykologi, etik, pedagogik och didaktik, parallellt med medicinsk vetenskap som innehåller anatomi och fysiologi, näringslära, mikrobiologi och immunologi samt farmakologi. Omvårdnadshandlingar i samband med lindrigare sjukdomstillstånd och folksjukdomar studeras tillsammans med patofysiologi, diagnostik och medicinsk behandling.

För att optimera inlärningen av den teoretiska kunskapen ingår verksamhetsförlagd utbildning (VFU) på vårdcentral och inom äldreomsorg. Inför och under VFU studeras omvårdnadsprocessen och dess dokumentation, allmänna och till viss del specifika omvårdnadshandlingar, vårdhygien, medicinsk teknik, relevanta lagar och författningar som styr hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

Studenten tränas i ett vetenskapligt och kunskapssökande förhållningssätt, vilket uppnås genom att studenten redan det första året får kännedom om begrepp inom vetenskapsteori/filosofi, inklusive vetenskaplig metod.

År 2
Det andra året fokuserar studenten på människans ohälsa, med eller utan diagnostiserad sjukdom, och tillägnar sig fördjupade kunskaper om strategier för att uppnå och vidmakthålla hälsa.

Studenten studerar specifika teorier och begrepp relevanta för vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. Omvårdnadshandlingar i samband med vanliga sjukdomstillstånd och sjukdomar studeras tillsammans med medicinsk vetenskap som innehåller mikrobiologi, farmakologi, patofysiologi, diagnostik och medicinsk behandling.

Sjuksköterskans professionella roll förtydligas och praktiseras under VFU inom somatisk slutenvård. Inför och under VFU inhämtas fördjupade kunskaper om omvårdnadsprocessen och dess dokumentation, specifik omvårdnad, vårdhygien, medicinsk teknik samt relevanta lagar och författningar som styr hälso- och sjukvården. Detta år ges en inblick i specialistsjuksköterskans arbetsfält.

Studenten tränas i ett vetenskapligt och kunskapssökande förhållningssätt, vilket uppnås genom att studenten inhämtar ytterligare kunskap i vetenskaplig metod.

År 3
Det tredje och sista året fokuserar studenten på komplexa vårdsituationer, inbegripet komplex ohälsa, arbetsledning och vårdens organisation. Här ingår även fördjupad kunskap om sjuksköterskans handledande, undervisande och rådgivande funktion inom vård och omsorg. Under detta år är självständighet och handlingsberedskap ett prioriterat mål. I slutet av sista terminen genomgår studenten Nationell Klinisk Slutexamination (NKSE).

Studenten fördjupar sig i vårdvetenskap genom studier av mer specifika teorier och begrepp relevanta för sjuksköterskans profession. Studenten fördjupar även sin kunskap kring omvårdnadshandlingar i samband med komplexa sjukdomstillstånd. Detta studeras integrerat med medicinsk vetenskap som innehåller mikrobiologi, immunologi, farmakologi, traumatologi och katastrofmedicin, patofysiologi, diagnostik och medicinsk behandling.

Sjuksköterskans professionella roll förtydligas och praktiseras under VFU inom somatisk slutenvård och äldreomsorg, företrädelsevis hemsjukvård. Inför och parallellt med VFU inhämtas fördjupade kunskaper om arbetsledning, handledning och undervisning av personal och olika studerandekategorier. Vidare inhämtas fördjupade kunskaper om specifika vårdhandlingar i syfte att uppnå och vidmakthålla hälsa samt minska lidande. Kunskap om palliativ vård fördjupas. Under år tre väljer studenten en teoretisk och en VFU kurs för att möjliggöra fördjupning inom studentens eget intresseområde, relevant för sjuksköterskans yrkesexamen.

Under det sista året färdigställs examensarbetet där studenten fördjupar sig inom någon del av sjuksköterskans huvudämne vårdvetenskap med dess inriktning omvårdnad. Detta år genomförs även ett större kvalitetsarbete identifierat under VFU.

Undervisning

Pedagogisk grundsyn och arbetsformer
Den övergripande pedagogiska grundsynen i sjuksköterskeprogrammet utgår från medicinska fakultetens pedagogiska idéprogram (1999) samt det pedagogiska programmet för Uppsala universitet (2008). Fokus i dessa program är lagt på en studentaktiverande pedagogik med studenten som subjekt och resurs i utbildningen. Den pedagogik som används skall skapa förutsättningar för personlig utveckling och stimulera studenten att utveckla ett kritiskt analyserande tänkande och en god problemlösande förmåga. Verklighetsanknutna situationer skall utgöra grunden för studentens problembearbetning och studenten förutsätts ta ett aktivt ansvar för sitt lärande och sin kunskapsutveckling. All undervisning skall främja integrering av teoretiska och kliniska kunskaper för att uppnå professionell och interprofessionell kompetens. Undervisningsformerna varierar mellan föreläsningar, litteraturstudier, individuellt arbete, seminarier, arbete i grupp, klinisk färdighetsträning och verksamhetsförlagd utbildning.


Föreläsningar sker främst nätbaserat. Seminarier och grupparbeten sker dels på plats vid respektive campus, dels nätbaserat i realtid för samverkan mellan campus. Studenter från campus Gotland reser till Uppsala för viss obligatorisk undervisning och examination. Klinisk färdighetsträning förekommer under hela utbildningen och är till stora delar förlagd till ett kliniskt träningscentrum i Uppsala respektive Visby. De verksamhetsförlagda delarna av utbildningen genomförs i vård och omsorg, vilken för studenter i Uppsala genomförs inom Region Uppsala och kommuner i Uppsala län. Studenter i Visby genomför de verksamhetsförlagda delarna inom Region Gotland förutom en placering vid klinisk utbildningsavdelning i termin 6, vilken är förlagd under två veckor inom Region Uppsala. All verksamhetsförlagd utbildning regleras genom avtal mellan universitet och regioner/kommuner.


Internationellt utbyte
Under senare delen av sjuksköterskeprogrammet finns möjlighet att genomföra del av utbildningen i annat land. Sjuksköterskeprogrammet har i dag samarbete med sjuksköterskeutbildningar i de nordiska länderna och ett antal europeiska- och utomeuropeiska länder. Det internationella samarbetet ändras kontinuerligt. Information om aktuella samarbetspartners ges av programmets internationella koordinatorer. Studenter har också möjlighet ansöka om att delta i kurser med internationell anknytning och inom ramen för dessa göra studiebesök och fältstudier i olika delar av världen. Syftet är att skapa förutsättningar för möten med lärare och studenter från olika länder, ge studenten erfarenhet av sjuksköterskans arbete och ansvar utifrån ett internationellt och globalt perspektiv samt främja kunskapen om andra kulturer och om hur sjukvården och omvårdnad organiseras och genomförs inom dessa.

Examen

Klinisk slutexamination
Genom klinisk slutexamination examineras sjuksköterskeprogrammet som helhet. Examinationen består av en skriftlig individuell salstentamen och en individuell demonstration av kunskap, färdighet och förhållningssätt under VFU.

Examens- och kursbevis
Student som med godkänt resultat slutfört utbildningen erhåller två examensbevis, Sjuksköterskeexamen samt Medicine kandidatexamen med huvudämne vårdvetenskap, efter ansökan till Examensenheten vid Uppsala universitet. Sjuksköterskeexamen ligger till grund för Socialstyrelsens utfärdande av legitimation. Kursbevis på respektive kurs i programmet utfärdas på begäran.