Forskning inom kulturvård

Forskning inom kulturvård

Forskningsverksamheten inom kulturvård är inriktad på att utveckla forskningsprofilen Hållbar förvaltning av kulturarv.

De största externa finansiärerna är Energimyndigheten, Vetenskapsrådet samt Riksantikvarieämbetet. Det interna anslaget har använts för medfinansiering och utveckling av befintliga projekt, för projektverksamheten och för att strategiskt utveckla forskningen inom profilområdet i riktning mot en komplett och uthållig akademisk miljö.

Nedan redovisas de externfinansierade projekt som ingår i profilområdet.

Sustainable Heritage Research Forum - SuHRF

Forskningsforumet SuHRF är en plattform och arena för initiering, uppbyggnad och etablering av tvärvetenskaplig forskning och samverkan inom området kulturvård, med ett särskilt fokus på hållbar utveckling. Genom att erbjuda en omfattande och stimulerande verksamhet såsom föreläsningar, seminarier, workshops och konferenser blir forumet främst ett drivhus för ny forskning, en mötesplats för samtal och debatt där utveckling av forskningssamarbeten kan slå rot och växa.

Forskare vid Campus Gotland kan söka medel genom SuHRF för att bjuda in gästforskare till Campus Gotland samt för att anordna seminarier/workshops och för att skriva forskningsansökningar. Läs mer om SuHRF.

Namban - exportlacker i Sverige

Det är väl känt att Svenska Ostindiska Companiet var en aktiv part vars verksamhet bidrog till att höja det allmänna intresset för kinesisk eller japansk kultur i Sverige. Lackarbeten - som ingick bland importvarorna - var oftast lite enklare jämfört med produkter för hemmamarknaden. Många ingår idag i olika museisamlingar. Nu finns nya metoder tillgängliga för att undersöka dem. Ofta får man samtidigt information om deras historiska sammanhang. Kemiska analyser visar hur lackens sammansättning avspeglar trädarten ur vilken den tappats. Strontium-isotop-analys kan med stor säkerhet visa från vilken region den en gång skördades. Kol14-datering är ytterligare en metod för att bringa klarhet om föremålen i sig, liksom om handeln. Med få undantag är japanska exportlacker i Sverige en hittills okänd och outnyttjad källa till kunskap.

Genom att länka expertis från konstvetenskap, konservering, analytisk kemi och fysik med kunskap om både svenska och japanska förhållanden, uppstår förutsättningar för en mycket bättre och mer fördjupad kunskap om föremålen i sig. I förlängningen kan det bidra till hållbart bruk av dem och till att ge en mer komplex bild av olika socio-ekonomiska omständigheter för involverade personer, av teknikhistoriska aspekter, nedbrytning, tidigare restaurering och av den ostindiska handeln.

  • Projektet finansieras av Uppsala universitet och Meijiuniversitetet (Japan).
  • Projektledare: Maria Brunskog.

CLIC - Circular models Leveraging Investments in Cultural heritage adaptive reuse

Det övergripande målet för det europeiska forskningsprojektet CLIC är att utveckla nya finansieringssystem för kulturvård i en cirkulärekonomi. Det sker genom att identifiera nya utvärderingsverktyg för att testa, genomföra, validera och sprida innovativa cirkulära finansierings-, affärs- och styrningsmodeller för systematisk adaptiv återanvändning av kulturarv. Läs mer om CLIC på dess webbplats.

Spara och bevara - Energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader

Inom ramen för Energimyndighetens forskningsprogram om energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader har kulturvård flera projekt som avslutas första halvåret 2019:

  • En granskning av tidigare styrmedel för energieffektivisering i byggnader och deras effekter på energianvändning och kulturhistoriska värden
  • Energieffektivisering och förebyggande konservering genom klimatstyrning
  • Potential och policies för energieffektivisering i svenska byggnader byggda före 1945.

Läs mer om Spara och Bevara på programmets webbplats.

Från forskning till praktik: en utvärdering av två europeiska standarder för energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader

Projektet avser att utvärdera två nya europeiska standarder (i form av riktlinjer) inom området energieffektivisering av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.  Riktlinjer är av central betydelse för att nå ut med kunskap. Det finns förväntningar på enkla och handfasta råd samtidigt som problemen är komplexa och kompetenskrävande. Kärnfrågan är hur riktlinjerna bör utformas. Projektet förväntas resultera i underlag för hur standards och riktlinjer kan utformas och implementeras på ett mer effektivt sätt så att forskningsresultat kan göras användbara och leda till en mer hållbar förvaltning.

Läs mer om projektet "Från forskning till praktik: en utvärdering av två europeiska standarder för energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader".

Byggnadsantikvarisk solkartering: Potential för solelproduktion i kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

Syftet med detta projekt är att utreda en realistisk potential för sol-el i kulturhistoriskt värdefull bebyggelse ur en teknisk-ekonomisk och antikvarisk synvinkel. I projektet undersöker vi hur vi kan lägga ett ”lager” med information om skyddsvärd bebyggelse och områdesbestämmelser ovanpå solkartor som visar byggnadernas potentiella solelproduktion och därigenom underlätta denna typ av analyser. Projektet förväntas ge bättre underlag vid regional planering av energitillförseln till denna typ av bebyggelse såväl som till enskilda fastighetsägare i linjemed den nationella målsättningen att ställa om till ett förnybart energisystem.

Läs mer om projektet "Byggnadsantikvarisk solkartering: Potential för solelproduktion i kulturhistoriskt värdefull bebyggelse".

En granskning av tidigare styrmedel för energieffektivisering i byggnader och deras effekter på energianvändning och kulturhistoriska värden 1974-2014

Projektet syftar till att granska tidigare policies och offentliga utredningar som fokuserat på energieffektivisering i befintlig bebyggelse. År 1973-74 inträffade den globala oljekrisen som ledde till en statlig politik för energibesparing i Sverige. Ett delsyfte är att utvärdera effekter av de åtgärder som vidtagits med avseende på energibesparing och kulturhistoriska värden. Ett andra delsyfte är att bättre förstå hur kulturmiljövårdens förhållningssätt till energibesparingsmål har förändrats sedan 1970-talet. Politiken för energieffektivisering i samhället har utvecklats, men det är dåligt känt hur olika styrmedel faktiskt har påverkat bebyggelsen.

Läs mer om projektet "En granskning av tidigare styrmedel för energieffektivisering i byggnader och deras effekter på energianvändning och kulturhistoriska värden 1974-2014".

Internationell forskningssamverkan för energieffektivisering i historiska byggnader

Detta är ett samverkansprojekt inom International Energy Agency Task 59 Deep renovation of historic buildings towards lowest possible energy demand and co2 emission.  Tillsammans med mer än 20 partners från hela världen ska Uppsala universitet ta fram metoder och lösningar som gör det möjligt att bevara historiska byggnader och samtidigt öka komforten, sänka energianvändningen och minimera miljöpåverkan. Projektet inriktas på att ta vara på och tillgängliggöra den kunskap och erfarenhet som redan finns inom detta område. Uppsala universitet ansvarar särskilt för att utveckla en tvärfacklig planeringsprocess som beskriver hur experter från olika områden kan arbeta tillsammans för att bevarande med energisparande.

Läs mer om Internationell forskningssamverkan för energieffektivisering i historiska byggnader.

  • Projektet finansieras av Energimyndigheten.
  • Projektledare: Tor Broström.

Nationellt forum för inneklimat i kulturhistoriskt värdefulla miljöer

Projektet behandlar en typ av byggnader där inneklimatet styrs inte bara av mänsklig komfort utan också med hänsyn till bevarande av byggnader och dess interiörer. Det kan vara museer, kyrkor, slott, hembygdsgårdar etc. Inneklimatrelaterad nedbrytning av olika slag orsakar varje år betydande förluster av kulturhistoriska värden. Förväntade klimatförändringar kommer att bidra till problemen. Inneklimatfrågorna handlar både om vilket klimat som eftersträvas och hur det klimatet kan uppnås på ett sätt som är hållbart. Syftet med det föreslagna projektet är att skapa ett bestående nätverk som blir ett forum för att sammanföra olika intressenter inom området för att utveckla och tillgängliggöra den kunskap och kompetens som redan finns. I ett första skede ska projektet i samverkan med både forskare och avnämare undersöka vilket behov av  samordning  som finns  inom området  och utifrån detta föreslå hur ett forum kan ta form.

Läs mer om Nationellt forum för inneklimat i kulturhistoriskt värdefulla miljöer.

  • Projektet genomförs med stöd av Riksantikvarieämbetet och med koppling till deras arbete för att utveckla en nationell forskningsinfrastruktur inom området Heritage Science.
  • Projektledare: Tor Broström.

Nätverk för övervakning av klimatändringarnas effekter på Sveriges kyrkor

Klimatförändringarna kommer att medföra ett varmare och fuktigare klimat.  De svenska kyrkorna kommer att vara särskilt utsatta för klimatförändringarnas effekter eftersom de allra flesta saknar moderna klimatstyrning och de har utformats för ett annat slags uteklimat. Det finns en medvetenhet om klimatförändringarna men samtidigt också en brist på kunskap: Vilka är riskerna, var uppstår de och när? Klimatanpassningsarbetet måste bygga på en samverkan mellan riskbedömningar och en övervakning av de faktiska effekterna.

Projektets syfte är att genom nätverksarbete i form av seminarier, workshops och kortare utbildningar lägga grunden för ett övervakningsprogram av klimatändringarnas effekter i de svenska kyrkorna.

  • Projektet finansieras av Riksantikvarieämbetet.
  • Projektledare: Tor Broström.

Rooted and routed heritage - indigenous cosmopolitans in Southeast Asia

Forskningsprojekts övergripande syfte är att utforska kulturarv i förhållande till minoriteter och gränser. Det kulturarv som studeras är de bronstrummor som finns i hela Sydostasien. De äldsta är tillverkade under bronsåldern för 3000 år sedan. Trummorna produceras fortfarande och används av olika minoritetsgrupper i Sydostasiens bergsregioner, samtidigt som de har blivit en viktig del av respektive lands nationella identitet och kulturarv. Inom projektet används arkeologisk etnografi som metod för att studera trummornas historia, användning och produktion.

Specifikt undersöks på vilket sätt bronstrummorna, såsom delat kulturarv, stärker de skilda minoritetsgrupperna och deras gemensamma identitet och samhörighet och på så vis utmanar etablerade gränser, bland annat nationsgränser.

  • Projektet finansieras av Vetenskapsrådet.
  • Kontaktperson: Anna Karlström.

Kulturarvsnoden

På Campus Gotland, beläget i världsarvet Hansestaden Visby, finns en etablerad forskningsverksamhet på särskilt två tematiska områden som noden ska utgå från:

  • Kulturarvsproduktion – kulturarvsprocesser, kulturarvspolitik och historiebruk
  • Kulturarvets förvaltning och tillvaratagandet av dess värden på hållbara sätt

Inom temat kulturarvsproduktion behandlas hur kulturarv förhandlas fram genom urval och tillskrivning av värden i särskilda syften av särskilda aktörer i specifika sammanhang. Även hur kulturarv brukas och de följder kulturarvsstatus får, inte minst i form av hierarkiska ordningar i samhället, är i fokus.

Inom temat kulturarvets förvaltning behandlas värdering av kulturarv och hur kulturmiljöer påverkas av olika slags åtgärder såsom nybyggnation, renovering och förtätning av bebyggelse, handel med kulturföremål och internationella perspektiv på kulturarv som framför allt kulturvården uppehåller sig kring.

Läs mer om Kulturarvsnoden.

En komparativ studie av kulturarvspolitik och skydd av kulturegendom i Sverige, Norge och Finland under andra världskriget

De ansträngningar som ett samhälle gör för att förbereda sig för krig är inte bara en spegel av dess förmåga att hantera kriser, utan kan också förstås som ett uttryck för kulturella värden och idéer om vilket kulturarv som borde överleva en väpnad konflikt. Genom att jämföra situationen i Sverige, Norge och Finland under perioden 1939-45 ska en bättre förståelse nås av hur kulturarvspolitik och kulturegendomsskydd i krig påverkar idéer om hotbilder och identiteter.

  • Finansärer: Hallwylska Gotlandsfonden, Carl Göran Adelswärds stiftelse, Kulturfonden Sverige-Finland
  • Kontakt: Mattias Legnér.