Gäddans rekrytering i kustområdena runt Gotland

Ansvarig forskare: Fil dr Peter Landergren

Bakgrund

Enligt yrkes- och fritidsfisket kring Gotland har bestånden av många sötvattensfiskar minskat kraftigt under senare tid. Liknande förhållanden rapporterades från tidigare mycket goda fångstområden för t ex gädda vid Föglö i Ålands skärgård (Andersson et al., 2000). Detsamma gäller i Kalmarsund (Nilsson, 1994; Karås 1998). Provfisken som genomförts inom Mönsterås och Torsås kommuner (Andersson et al. 1996) visade att en normalt vanlig art som gädda saknades. Av längdfördelningarna framgick också att andelen små fiskar av den dominerande arten abborre var låg i förhållande till studerade referenspopulationer. Detta kan framför allt ha två orsaker: låg yngelproduktion eller hög dödlighet hos små fiskar under senare år.

I fallet Kalmarsund har ett flertal förklaringar framlagts. Ett för hårt fisketryck på lekbestånd, samt föroreningar från Mönsterås bruk, har diskuterats. När det gäller låg yngelproduktion kan den orsakas av naturliga förändringar i omgivningsfaktorer som för låga temperaturer, störningar i lek- och uppväxtområdena samt eutrofieringseffekter. Hög dödlighet hos unga individer kan orsakas av hög predation av andra fiskar eller fåglar. I det senare fallet har det starka beståndet av mellanskarv i Kalmarsund beskyllts. Våren 1998-2001 infördes fiskeförbud i Kalmarsund under lektiden för att söka bidra till en bättre lekframgång hos gädda och abborre. Runt Gotland och Öland har ett liknande förbud införts fr. o. m. år 2000.

Att gäddförekomsten fluktuerar är beskrivet från olika håll i Östersjön och skälen härför är okända men hypoteserna är desto flera. Bland annat diskuteras tillbakagången av blåstång som en anledning till gäddpopulationens avtagande i en finsk undersökning som sträcker sig tillbaka till 1939 (Lehtonen, 1986). I denna undersökning anges skälen för gäddpopulationens minskning bero på låg rekrytering och inte på dålig överlevnad hos vuxen fisk. Samtidigt konstateras att medelvikten av kvarvarande gäddor i fångsterna har ökat.

Arbetsgång

Under 2003 inleddes undersökningar av olika områden på norra Gotland för att studera vilka omgivningsfaktorer som kunde tänkas styra gäddans rekrytering. Primärt studerades tre olika områden av olika karaktär, ett översvämmat strandängsområde, en skyddad havslagun samt ett exponerat lekområde. Av denna första del i undersökningen framkom bl.a. att gäddan är beroende av skyddade lekområden för att rekryteringen skall lyckas. I dessa områden sker en tidig uppvärmning av vattnet och bottnarna är ofta lämpliga för gäddlek.

En rad andra faktorer spelar dock in såsom predation från spigg och elritsa för att nämna en. I de övriga undersökningsområdena framkom att gäddleken är beroende av faktorer såsom högt vattenstånd i havet för att de ska nå dessa lekplatser.

Under 2004 har arbete inletts via Gotlands Sportfiskeklubb att inventera olika gäddleksområden för att titta på vilka platser som är extra värdefulla och som eventuellt behöver ett förstärkt skydd.

Eftersom antalet riktigt bra lekområden är en bristvara på Gotland så är det extra viktigt att dessa får ett fullvärdigt skydd inte bara under lektiden utan under andra delar av året.

Parallellt pågår också insamling och analyser av hörselstenar från gäddor som fångas runt om ön. Tanken bakom denna studie är att titta på fördelningen av gäddor som är rekryterade i sötvatten respektive brackvatten. Analyserna grundar sig på att en fisk i brackvattenmiljö har hög strontium-kalciumkvot medan en fisk i sött vatten har låg (se bl.a. Secor et al., 1995 & Limburg et al., 2001). Det går alltså att se att om en fisk är född i sötvatten och senare vandrat ut i Östersjön och motsvarande om en fisk är född i brackvatten. Tidigare undersökningar har visat på att det längs kusten simmar två olika typer av gädda, en som bara reproducerar sig i sötvatten men som små simmar ut och tillväxer i havet samt en typ som leker i kustområdena.

Att ta fram underlag för att utröna fördelningen av dessa två bestånd av gädda är viktigt ur flera aspekter. Dels är det intressant att titta på vilken av bestånden som lyckas idag eftersom vi har haft en lång period med låga tätheter av gädda längs kusten, dels ur förvaltningssynpunkt när man skal sätta in åtgärder för att befrämja produktionen av gädda.

Undersökningarna bedrevs under 2003 med medel från Carl Tryggers stiftelse och statliga fiskevårdsmedel. Under 2004 framförallt med ideellt arbete via Gotlands Sportfiskeklubb samt det statliga fiskevårdsanslaget.