Utveckling av ett gotländskt flundrefiske – resursnyttjande och förvaltning

Ansvarig forskare: Anders Nissling

Bakgrund

Traditionellt har ett omfattande fiske på skrubbskädda (flundra) förekommit runt Gotland. Under de senaste decennierna har dock fisket varit sparsamt. Flundran kan därmed sägas vara en underutnyttjad resurs med potential för ett betydligt mer omfattande fiske, lämpligt för främst det lokala småskaliga kustnära fisket. Ett ökat flundrefiske bör kunna leda till ökad lönsamhet och sysselsättning inom fisket och därmed även bidra till utveckling av en levande gotländsk landsbygd.

I Östersjön finns två skilda bestånd av flundra, ett som leker i Östersjöns djupområden och ett som leker kustnära och på utsjöbankar. I området runt Gotland förekommer båda typerna. Efter lek i april-maj nyttjar bägge bestånden kustområdet som födoområde under sommar-höst. Födan utgörs främst av bottendjur som blåmussla och östersjömussla. Under vintern då födointaget är begränsat förekommer de normalt på djupare områden, sannolikt med ett visst överlapp mellan bestånden.

I området runt Gotland har det observerats att flundrorna numera är magra, blir feta senare på säsongen och förekommer på andra typer av bottnar och djup än tidigare, bl a har förekomsten på grunda bottnar ökat kraftigt – gammal kunskap tycks inte gälla längre! Orsakerna till dessa förändringar är inte kända. I och med övergödningen av Östersjön har syresituationen i de djupare områdena försämrats och utbredningen av så kallade ”döda bottnar” ökat. Detta kan ha en både direkt och indirekt påverkan på flundrans kondition och förekomst; direkt genom ökad metabolism/energiåtgång och undvikande av syrefattiga miljöer, och indirekt genom att födan kan påverkas negativt, minskad täthet och försämrad kvalitet.

När det gäller förvaltning tillhör flundran de arter för vilka EU efterfrågar råd om lämpliga uttag (TAC) mm. Internationella Havsforskningsrådet (ICES) lämnar dock ingen rådgivning mot bakgrund av bristande kunskap om beståndets status vad gäller såväl täthet, ålderssammansättning, könsmognad som förekomst av de olika populationerna i olika områden, samt inte minst rekryteringen till respektive bestånd.

Syfte

Projektet syftar till att öka kunskapen om beståndet av flundra runt Gotland och därmed bidra till ett ökat nyttjande med god lönsamhet och ökad sysselsättning inom fisket, liksom till en god förvaltning och därmed förutsättningar för ett långsiktigt hållbart nyttjande, genom att:

• Öka kunskapen om resursen vad avser fiskbarhet under olika årstider, dvs var och när kan flundra av god kvalitet/kondition fångas i tillräcklig omfattning (tillämpat perspektiv; avsättningsmöjligheter, kvalitet, varumärke)

• Öka kunskapen om orsakerna bakom flundrans förändrade kondition och uppträdande; Förändrade temperatur och syreförhållanden? Försämrade födoförhållanden? (miljöperspektiv; hur kan beståndet komma att utvecklas i framtiden?)

• Öka kunskapen om beståndets sammansättning vad avser populationstillhörighet, täthet, åldersfördelning, könsmognad etc och därmed rekryteringspotential (förvaltningsperspektiv; grund för god förvaltning med lokal förankring)

Upplägg

Provfisken med översiktsnät utförs utmed två transekter (från 3-80 m djup), vid sydöstra respektive nordöstra Gotland, i samband med lek, under födoperioden samt under vinterperioden. Fisktäthet (CPUE) samt fiskens storlek, kondition, ålder, könsmognad, maginnehåll och beståndstillhörighet (genetik) bestäms. Temperatur, salt- och syrehalt utmed transekterna mäts och bottenfauna (täthet och kvalitet) undersöks i samband med födoperioden. Vidare kommer otolit- (hörselben) kemi studeras för att dels utröna skillnader mellan individer från respektive population, men också för att försöka kartlägga fiskens historia/uppehållsområden, t ex under vilka salt- och syreförhållanden den levt.

Fältundersökningen påbörjades vintern 2012 och pågick till och med april 2013 varefter analys och utvärdering skedde med slutrapportering i mars 2014.

Projektet utgjorde ett samarbete mellan Forskningsstationen i Ar (Högskolan på Gotland), Kustlaboratoriet (SLU), Länsstyrelsen i Gotlands län och det gotländska fisket. Övriga samarbetspartners är: Yvonne Walther, Östersjölaboratoriet, Karin Limburg, State University of New York, USA, samt Jacob Höglund, Uppsala universitet.

Medverkande forskare

Finansiering

Projektet finansierades av Fiskeområde Gotland genom Europeiska fiskerifonden, Högskolan på Gotland, Sveriges Lantbruksuniversitet och Länsstyrelsen i Gotlands län.

Anders Nissling

universitetslektor vid Institutionen för ekologi och genetik, Limnologi

E-post:
anders.nissling[AT-tecken]ebc.uu.se
Telefon:
018-471 83560498-108356
Mobiltelefon:
073-2703722