Betydelsen av bortforsling av alger för rekrytering av plattfisk

Ansvarig forskare: Jesper Martinsson

Mot bakgrund av problemet med stora mängder ilandflytande alger utmed Gotlands kust genomför Länsstyrelsen tillsammans med Region Gotland ett större projekt kring upptagning och bortforsling av alger. Förutom att erbjuda turister och boende finare stränder och minska halterna av kväve och fosfor i havet kan åtgärderna påverka rekryteringen av piggvar och skrubbskädda (flundra) vilka nyttjar grunda helst sandiga vikar som uppväxtområden.

I detta delprojekt undersöks om uppsamling och bortforsling av ilandflytande alger har effekt på levnadsförhållandena för plattfiskyngel genom att yngeltäthet och ynglens kondition jämförs mellan områden som restaureras respektive inte restaureras.

Sammanfattning 2016

Tång och alger, eller släke, har rensats från gotländska vikar och stränder med hjälp av LOVA-stöd och ideella krafter sedan 2014. Insatserna har följts upp med biologiska un­dersökningar för att se om vattnets grumlighet (turbiditet) och sedimentens organiska halt har minskat som en effekt av åtgärden.

Årets undersökning är en uppföljning av de tidigare biologiska undersökningarna. Syftet med undersökningen är att ta reda på om det finns några skillnader i turbiditet och sedi­mentens organiska halt mellan områden där alger tagits bort och i områden där de inte har det för alla provtagningsår 2014-2016. Under 2016 undersöktes även om det fanns någon skillnad i organisk halt innan och efter åtgär­den utförts. Prover för mätning av turbiditet och organisk halt togs i totalt 17 områden. Av dessa togs alger bort i åtta. Nisseviken var helt ny i un­dersökningen. Gnisvärd har varit med tidiga­re men alger togs bort här för förstra gången 2016. Det fanns inga skillnader i turbditet mellan åtgärdade och ej åtgärdade områden för något av åren. För den organiska halten fanns det en skillnad 2015 och 2016. Ingen skillnad före och efter åtgärden 2016 kunde i övrigt hittas. Det kunde vidare konstateras att det fanns ett samband mellan organisk halt och exponering till havet. Detta samband var negativt 2014 för alla områden men de andra åren fanns det en­dast ett negativt samband för vikar där alger ej tagits bort. För de vikar där åtgärden utförts fanns det inget samband alls med exponering. Resultaten från undersökningarna 2014-2016 visar att det inte fanns någon effekt på turbidi­teten i vattnet av bortforslingen av släke. Den organiska halten var dock lägre i skyddade vikar där alger tagits bort jämfört med skyd­dade vikar där alger ej tagits bort.

Sammanfattning 2015

Syftet med projektet var att utvärdera effekten av bortforsling av släke i vikar runt Gotlands kust på tätheten och storleken av juvenil piggvar och flundra som växer upp i denna typ av habitat. Juvenil piggvar och flundra samlades in med landvad i augusti 2014 och 2015 i totalt 19 områden där släke avlägsnades på nio stycken i delprojekt 1. I delprojekt 2 rensades en del av Lausviken medan en annan del av viken var orörd. I denna vik genomfördes flera provtagningar under säsongen medan endast en genomfördes på den regionala skalan i delprojekt 1. Förutom att fånga juvenil plattfisk togs även prover för att uppskatta syrehalt, turbiditet och organisk halt i sedimenten. Tätheten var generellt något högre i de rensade områdena för flundra 2015 i delprojekt 1 och för piggvar i slutet av säsongen i delprojekt 2 2014. Det är dock svårt att utesluta att andra faktorer påverkat de skillnader som uppstått då skillnaderna var små och variationen hög. Det senare speciellt för piggvar. Det fanns ingen skillnad i längd mellan rensade och ej rensade områden. I övrigt var den organiska halten lägre i de rensade områdena 2015 i delprojekt 1 och i delprojekt 2 hade halten minskat i den rensade delen och ökat i den ej rensade 2015 jämfört med året innan. Fler provtagningar behöver göras för att få en högre upplösning i tid och rum av miljövariablerna och för att säkerställa en eventuell trend i den organiska halten samt undersöka om resultaten för plattfisken blir tydligare.

Kontakt

Jesper Martinsson
Forskningsstationen Ar
Institutionen för ekologi och genetik, Uppsala universitet
jesper@jemanalytics.se