Beståndsutveckling hos torsk och skarpsill i Östersjön – faktorer som påverkar balansen i Östersjöns fisksamhälle

Ansvarig forskare: Anders Nissling

Torsk, sill och skarpsill är de ekonomiskt och ekologiskt mest betydelsefulla fiskarterna i Östersjön. Storleken på framförallt torsk- och skarpsillbestånden varierar dock kraftigt. Detta påverkar fiskerinäringen men även vad som händer i Östersjöns näringsväv i och med att torsken är den mest betydelsefulla fiskätande arten och skarpsillen tillsammans med sillen de viktigaste planktonätande fiskarterna. Genom att torsken äter sill och skarpsill, och genom att framförallt skarpsillen äter torskens ägg och larver är beståndsutvecklingen för dessa arter sammanlänkade. När torskbeståndet ökar minskar beståndet av skarpsill och tvärt om. Under senare delen av 1970-talet och fram till mitten av 1980-talet ökade beståndet av torsk kraftigt. Därefter har beståndet minskat. Under samma period har beståndet av skarpsill däremot ökat från en låg nivå under 1980-talet till en i dag historiskt sett mycket hög nivå.

Både torsken och skarpsillen är marina arter som anpassat sig till Östersjöns mindre salta vatten. Leken sker pelagiskt, dvs i den fria vattenmassan varvid äggen under utvecklingen håller sig svävande i vattnet, i Östersjöns djupområden; framförallt i Bornholms-, Gdansk- och Gotlands-bassängen. Förråden av salt och syrgas i djupområdena förnyas bara i samband med saltvattensinflöden från Västerhavet vilket sker under speciella väderförhållanden och är därmed mycket oregelbundna. Förhållandena där torsken och skarpsillen leker varierar därför mycket. Efter inflöden är lekframgången god medan perioder mellan inflöden karakteriseras av sjunkande salthalt och syrgasbrist vilket påverkar lekframgången negativt. Överlevnaden på ägg och larvstadiet utgör en flaskhals som bestämmer styrkan av en årsklass och därmed beståndens utveckling.

Inom projektet utfördes mätningar av den specifika vikten hos ägg från olika honor för att bestämma var i vattenmassan ägg håller sig svävande. Vidare undersöktes utveckling och överlevnad hos ägg och larver i olika salthalter, syrgashalter och temperaturer. Resultaten visade att torskens ägg är något tyngre än vad skarpsillens ägg är varför torskens ägg utvecklas på ett större djup än vad skarpsillens ägg gör. I och med sjunkande syrehalter mot botten innebär detta att i första hand torskens ägg drabbas av syrebrist under perioder utan saltvattensinflöden. På de djup där skarpsillens ägg utvecklas varierar temperaturen under året. I samband med kalla vintrar/vårar kan temperaturen på de djup där skarpsillens ägg utvecklas vara låg (<5°C) vilket påverkar överlevnaden av både ägg och larver negativt.

I och med att både torsken och skarpsillen är betydande arter för fiskerinäringen påverkas beståndsutvecklingen av fiskeuttaget. Vid hårt fiske minskar mängden lekfisk men även ålderssammansättningen påverkas genom att andelen stor/gammal fisk minskar. Inom projektet studeras livsdugligheten hos ägg och larver i förhållande till föräldrafiskens ålder och kondition. För torsk visade försöken att äldre/större honor producerar större ägg med högre överlevnadsmöjligheter, bl.a. är äggen något lättare, dvs utvecklas högre upp i vattenmassan. Mätningar visade vidare att larverna från dessa ägg är större och uppvisar högre överlevnad.

Resultaten ger att framgångsrik lek av torsk kan ske i såväl Bornholms-, Gdansk- som Gotlandsdjupet efter ett stort saltvattensinflöde, men att endast leken i Bornholmsdjupet är framgångsrik under perioder utan inflöden. Vidare ger resultaten att flertalet åldersgrupper bidrar till rekryteringen då salt- och syreförhållandena är goda medan då salt- och syreförhållandena är sämre i första hand äldre (≥ 5 år) torsk bidrar till rekryteringen.

För skarpsillens del råder ett positivt samband mellan vattentemperaturen och årsklasstyrkan. Resultaten pekar dock på att även syrgaskoncentrationen spelar roll för äggöverlevnaden i Gdansk- och framförallt Gotlandsdjupet. Under 1990-talet har skarpsillbeståndets utbredning förändrats; andelen har minskat i södra östersjön och ökat i de östra delarna. I och med att förhållandena i lekområdena skiljer sig kan detta innebära att även lekframgången ändras.

Sammanfattningsvis kan konstateras att såväl naturliga faktorer (t.ex. väderförhållanden som ger saltvattens-inflöden respektive kalla vintrar/vårar), som mänsklig påverkan genom fisket kan orsaka förskjutning i balansen mellan torsk och skarpsill. Resultaten kan användas i modeller som kan förklara beståndsutvecklingen och för att göra prognoser om den framtida utvecklingen. Dessa kan hjälpa oss att förvalta bestånden på ett sätt som ger ett långsiktigt hållbart fiske och upprätthåller en balans mellan dessa arter vilket har betydelse för Östersjön som ekosystem.

Projektet finansierades genom EU (STORE FAIR CT98-3959) och Skogs- och Jordbrukets Forskningsråd.

Torsklarver (Foto: Anders Nissling)

Relevanta publikationer

  • Nissling, A. (1994) . Survival of eggs and yolk-sac larvae of Baltic cod (Gadus morhua) at low oxygen levels at different salinities. ICES Marine Science Symposium. 198:626-631.
  • Nissling, A., Kryvi, H., Vallin, L. (1994) . Variation in egg buoyancy of Baltic cod (Gadus morhua) and its implications for egg survival in prevailing conditions in the Baltic Sea.  Marine Ecology Progress Series 110:67-74.
  • Nissling, A., Vallin, L. (1996) . The ability of Baltic cod eggs to maintain neutral buoyancy and the opportunity for survival in fluctuating conditions in the Baltic Sea. Journal of Fish Biology, 48:217-227.
  • Nissling, A., Westin, L. (1997) . Salinity requirements for successful spawning of Baltic- and Belt-Sea cod and the potential for cod stock interactions in the Baltic Sea. Marine Ecology Progress Series 152:261-271.
  • Nissling, A., Larsson, R., Vallin, L., Frohlund.  (1998) . Assessment of egg and larval viability in cod, Gadus morhua - methods and results from an experimental study. Fisheries Research 38/2:169-186.
  • Vallin, L., Nissling, A. (2000) . Maternal effects on egg size and egg buoyancy of Baltic cod, Gadus morhua – implications for stock structure effects on recruitment. Fisheries Research 49:21-37.
  • Nissling, A., Müller, A., Hinrichsen, H.H. (2003) . Specific gravity and vertical distribution of sprat eggs in the Baltic Sea. Journal of Fish Biology 63:280-299.
  • Nissling, A. (2004) . Effects of temperature on egg and larval survival of cod (Gadus morhua) and sprat (Sprattus sprattus) in the Baltic Sea – implications for stock development. Hydrobiologia 514:115-123.

Anders Nissling

universitetslektor vid Institutionen för ekologi och genetik, Limnologi

E-post:
anders.nissling[AT-tecken]ebc.uu.se
Telefon:
018-471 83560498-108356
Mobiltelefon:
073-2703722